Dags att lyfta blicken och sluta romantisera träbyggandet

Debattartikel publicerad i Byggindustrin 2021-02-17

Johan Lindström, vd Plåt & Ventföretagen, Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong och Björn Åstedt, vd Stålbyggnadsinstitutet, skriver ett öppet brev till nya bostadsministern Märta Stenevi, med förhoppningen om att hon ska lyssna till experter från alla olika materialområden.

Hej Märta Stenevi!

Grattis till ditt nya uppdrag. Med din bakgrund som kommunalråd i Malmö med ansvar för samhällsbyggnadsfrågor, hoppas och tror vi att du blir en bostadsminister som tar ditt arbete på allvar och att du med den kunskapen kommer att utveckla bostadspolitiken, bygga vidare och staka ut kursen mot ett klimatsmart, framtida samhälle. En bostadsminister som väljer att lyssna på experter från alla materialområden.

Klimatsmart handlar inte bara om trä

Samtidigt är det flera av dina företrädare som i stället har valt en väg som innebär att allt nytt ska byggas i trä. Under de senaste åren har lokala kommunpolitiker, ivrigt påhejad av både regeringen och tidigare bostadsministrar, tagit åtskilliga kliv i sin strävan att öka trähusbyggandet då de lyft fram det som hållbart bostadsbyggande. Men det är långt ifrån säkert att träbyggandet är den mest klimatsmarta lösningen. Åtminstone inte ur ett livscykelperspektiv. Det finns helt enkelt inget vetenskapligt stöd för att det ur klimatsynpunkt generellt skulle vara ”bäst” att bygga flerfamiljshus i trä.

En förklaring till varför trä har blivit ett allt vanligare inslag i byggprocessen de senaste åren är att det är enkelt att argumentera för dess miljömässiga fördelar, men att se skogen som en virkesfabrik är helt fel sätt att tänka.

För- och nackdelar

Det är aldrig bra att stirra sig blind på ett byggmaterial och blunda för miljösatsningar rörande andra byggmaterial. De flesta material är väl fungerande i en byggprocess – så länge de uppfyller byggreglerna, fungerar i den aktuella miljön och passar in i övrig arkitektur. Och även om det finns miljöfördelar med trä i byggprocessen, så har även trä nackdelar. Nackdelar som sällan eller aldrig kommer fram i den bostadspolitiska debatten.

En träfasad måste till exempel ytbehandlas och/eller målas med jämna mellanrum. Ett faktum som gör att träbyggnationer därmed blir dyrare att underhålla på längre sikt.

Den hållbara byggplåten däremot, som består av motståndskraftiga stål och metaller, är till exempel 100 procent återvinningsbar och har 100 års beständighet. Dessutom är det världens mest återvunna material, eftersom det går att återbruka på minst 100 olika sätt.

Utvecklingen går framåt

Just nu driver också SSAB, Vattenfall och LKAB projektet HYBRIT som syftar till att ta fram koldioxidfritt stål och plåt. Och inom cement- och betongindustrin görs satsningar med målet att producera klimatneutral betong, men redan i dag finns klimatförbättrad betong med upp till halverad klimatpåverkan.

Politiker och andra beslutsfattare ska inte bestämma vilket byggmaterial som ska användas i en projektering. I stället måste detta beslut tas av experter på området och vi önskar därför att du, Märta Stenevi, tillsammans med dina kollegor gör om och gör rätt och i stället utgår från devisen; rätt material på rätt plats. För det är först då vi får den bästa lösningen ur ett livscykelperspektiv för det specifika projektet, och uppnår ett hållbart byggande ur ett klimatmässigt, ekonomiskt och energieffektivt perspektiv.

Johan Lindström, vd Plåt & Ventföretagen

Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong

Björn Åstedt, vd Stålbyggnadsinstitutet